Navigera i samhället
Navigera i samhället
Samhällskartan
Samhällsutforskaren
-------------------------------------
Ekonomiska systemet
Ekonomins beroenden
Pengar och ekonomi
Produktion och konsumtion
Arbete och försörjning
Makt och fördelning
Ägande o grundtrygghet
Tillväxt och utveckling
Politik och förändring
Ekonomin och det hållbara samhället
Helt. All ekonomisk verksamhet behöver energi och material, och människor är beroende av fungerande ekosystem, vatten, mat och andra naturens bidrag. Världsekonomiskt forum, som samlar världens största företag, beräknade 2020 att mer än hälften av världens BNP, omkring 44 000 miljarder dollar, är måttligt eller starkt beroende av naturen.
Ekonomin kan alltså inte fungera oberoende av sin ekologiska omgivning. När naturens förutsättningar förändras påverkas också möjligheterna att producera, konsumera och försörja människor.
Beroendet finns där även när det inte syns i de ekonomiska transaktionerna. Pollinering, rent vatten och ett stabilt klimat har inget pris, men utan dem fungerar ingen ekonomi.
Mycket. Ekonomin behöver människor som arbetar, konsumerar, driver företag, utbildar sig, tar hand om andra och deltar i samhället. Den är också beroende av sådant som tillit, kunskap, hälsa och fungerande sociala relationer.
Om människor saknar trygghet eller möjlighet att delta påverkas både arbetsliv, konsumtion och ekonomisk utveckling. Mycket av det som håller ekonomin igång, som omsorg i hemmet och ideellt arbete, syns dessutom inte i den ekonomiska statistiken.
Ekonomin är därför inte frikopplad från det sociala systemet. Ekonomiska beslut påverkar människors liv, samtidigt som människors livsvillkor påverkar ekonomins funktion.
Genom att ge människor och organisationer olika resurser och därmed olika möjligheter att agera. Ägande, inkomster och tillgång till kapital påverkar både människors handlingsutrymme och aktörers möjlighet att påverka samhällsutvecklingen.
Samtidigt behöver demokratin skapa regler för hur ekonomisk makt får användas och hur gemensamma ekonomiska frågor ska beslutas.
Ekonomi och demokrati påverkar därför varandra. Ekonomiska strukturer kan både skapa förutsättningar för och begränsa det demokratiska systemets handlingsutrymme.
Ofta mer än man tror, eftersom samhällets system är beroende av varandra. En förändring i ekonomin kan få följder för människors livsvillkor, för demokratins möjligheter att fatta beslut eller för belastningen på naturen.
På samma sätt kan förändringar i ekologiska, sociala eller demokratiska förhållanden påverka ekonomin. En naturresurs som blir knapp kan påverka produktionen. Förändrade sociala förhållanden kan påverka arbetskraft och efterfrågan. Politiska beslut kan förändra ekonomins villkor.
Ett problem som ser ekonomiskt ut har därför ofta orsaker eller konsekvenser i andra delar av samhället.
Då hamnar kostnaderna ofta någon annanstans än nyttan. En produktion kan skapa arbetstillfällen och inkomster men samtidigt belasta naturen. En effektivisering kan sänka kostnader men också förändra människors arbete och trygghet.
Sådana situationer är inte ovanliga. De visar att ekonomiska mål inte alltid sammanfaller med sociala och ekologiska mål.
När mål krockar behöver samhället kunna synliggöra konsekvenserna, väga olika intressen mot varandra och fatta beslut om vilken utveckling man vill främja.
Ekonomin är inte ett fristående system. Den är beroende av naturen, människor, sociala förhållanden och demokratiska institutioner, samtidigt som den påverkar dessa områden tillbaka.
Ekonomiska problem kan därför inte alltid lösas med enbart ekonomiska åtgärder. Om en förändring i ekonomin skapar problem i naturen eller i människors livsvillkor kan lösningen behöva finnas i flera samhällssystem samtidigt.
Ett hållbart ekonomiskt system behöver därför kunna fungera inom planetens gränser, bidra till människors välbefinnande och samtidigt fungera tillsammans med ett demokratiskt samhälle.
Ekonomin behöver alltså förstås som en del av samhället, inte som ett system vid sidan av det.