Samhällskartan
Samhällsutforskaren
---------------------------------------------
Demokratiska systemet
Makt och maktbalans
Val o partier
Deltagande och inflytande
Rättigheter och ansvar
Kunskap o offentligt samtal
Beslut och styrning
Långsiktighet o framtid
Demokratin o det hållbara samhället
Nej. I en demokrati bestämmer majoriteten, men inom gränser. Grundlagen skyddar rättigheter som yttrandefrihet, mötesfrihet, religionsfrihet och skydd mot diskriminering, och de gäller också den som tillhör en minoritet eller har impopulära åsikter.
Gränserna skyddar inte bara minoriteter. De skyddar demokratin själv. En majoritet som får tysta oppositionen, styra domstolarna eller ändra valreglerna efter eget behov kan se till att den aldrig blir minoritet igen.
Spelreglerna. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. De bestämmer hur makten fördelas, hur val går till och vilka fri- och rättigheter som gäller. Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller dessutom som svensk lag.
Grundtanken är rättsstaten: den offentliga makten utövas under lagarna. Myndigheter och domstolar ska vara sakliga och opartiska, och ingen minister får bestämma hur en myndighet ska besluta i ett enskilt fall. Den som anser sig felbehandlad ska kunna få sin sak prövad.
Svårare än en vanlig lag, men inte särskilt svårt. Riksdagen måste fatta två likadana beslut med ett riksdagsval emellan, och förslaget ska ha lagts fram minst nio månader före valet. Väljarna får alltså en chans att reagera.
Men det räcker med enkel majoritet båda gångerna. Det svenska skyddet vilar därför till stor del på tradition och politisk kultur, och det har lett till en diskussion om huruvida skyddet behöver stärkas.
Snabbare än man tror, och sällan med våld. Enligt forskningsinstitutet V-Dem lever omkring 72 procent av världens befolkning i autokratier, och 2024 var de för första gången på 20 år fler än demokratierna.
Det vanliga mönstret i dag är inte kupper. Det är valda ledare som steg för steg tar kontroll över domstolar, medier och valmyndigheter, ofta helt i enlighet med lagen. Därför spelar de oberoende institutionerna så stor roll. De är inte hinder för demokratin, utan det som gör att den kan fortsätta.
De börjar få det, genom domstolarna. Grundlagen säger att det allmänna ska främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer, men det är ett mål och inte en rättighet som går att kräva i domstol.
I andra länder har domstolar gått längre. Nederländernas högsta domstol slog 2019 fast att staten måste minska utsläppen med minst 25 procent jämfört med 1990 till slutet av 2020. Annars bröt staten mot rätten till liv och till privat- och familjeliv i Europakonventionen. Europadomstolen kom 2024 fram till att Schweiz hade kränkt rätten till privat- och familjeliv genom att inte göra tillräckligt mot klimatförändringarna. Fallet drevs av en förening av äldre kvinnor.
Det är ett nytt sätt att ge framtiden en röst: dagens rättigheter får omfatta skydd mot följderna av dagens beslut.
Det är en befogad oro. Domstolar är inte valda, och politiska avvägningar hör hemma hos dem som kan avsättas i val. Kritiker av klimatdomarna menar att de flyttar makt från parlamenten till domarna.
Men i det nederländska fallet bestämde domstolen inte hur utsläppen skulle minska. Det överlät den till regeringen. Domstolen krävde bara att staten gjorde tillräckligt för att skydda medborgarnas rättigheter. Det liknar den granskning som beskrivs i Val o partier: kontroll av att staten gör det den har åtagit sig, inte av vilken väg den väljer. Gränsen är ändå viktig att bevaka.
Rättigheterna och rättsstaten är demokratins skyddsnät. De hindrar en majoritet från att avskaffa demokratin, och de gör att den som förlorar ett val kan lita på att få försöka igen.
Men skyddet är skört om det bara vilar på tradition, och det omfattar ännu inte dem som får leva längst med följderna av dagens beslut. Där har domstolar i andra länder börjat flytta gränsen.
Frågan är inte bara vilka rättigheter vi har i dag, utan om de räcker för att skydda dem som kommer efter oss.
International IDEA, Urgenda Foundation v State of the Netherlands (Supreme Court, 2019)
Brodies, A landmark ruling by the European Court of Human Rights (2024)